Del 1: Allmänna krav

1.1 OMFATTNING
Denna standard specificerar krav för konstruktion, tillverkning och provning av utrustning
som är avsedd att ge ett tillfälligt kantskydd för personer som arbetar på tak av
byggnader med sluttningar som inte är större än 35° mot horisontalplanet och för andra utsatta kanter,
före installationen av de permanenta väggmaterialen.
ANMÄRKNINGAR:
1 Denna standard gäller inte för inneslutning av material på bostadstak.
2 Kantskydd används på byggnader som byggs, renoveras, byggs ut, förändras
eller underhållas.
3 Där taklutningar överstiger 35 grader bör takkantsskydd utformas särskilt. I
i vissa fall kan det vara lämpligt att någon annan form av återhållsamhet kan krävas
undvika risken för överdriven påverkan.
4 AS/NZS 4494.2 anger krav för montering och demontering av takkant
skydd.
5 AS/NZS 4494.3 anger krav för installation och demontering av kantskydd
av andra kanter före installationen av de permanenta väggmaterialen.
1.2 NYA DESIGN OCH INNOVATIONER
Denna standard förhindrar inte användning av design, material, monteringsmetoder,
förfaranden och liknande som inte överensstämmer med de specifika kraven i denna standard,
eller inte nämns i den, men som kan visas ge likvärdiga eller överlägsna resultat.
Servicehållbarhet ska beaktas vid varje bedömning av nya material.
1.3 TILLÄMPNING
Personer som använder denna standard rekommenderas att bekanta sig med den relevanta specifikationen
lagstadgade krav avseende arbetsmiljölagstiftning, byggnadsställningar och
arbeta på höjden.
ANMÄRKNINGAR:
1 I Australien anses bostäder och bostadshus vara av högst tre
beboeliga våningar, baserade på klasserna 1, 2 och 10 i Australias Building Code (BCA).
2 I Nya Zeeland är sådana byggnader inom definitionen av en bostadsenhet enligt den nya
Zealand Building Code (NZBC)

1.4 NORMATIVA REFERENSER
Följande dokument är oumbärliga för tillämpningen av denna standard:
OBS: Dokument som hänvisas till i informativa syften listas i bibliografin.
SOM
1720 Träkonstruktioner
1720.1 Del 1: Designmetoder
1831 Duktilt gjutjärn
1832 Formbart gjutjärn
1833 Austenitiskt gjutjärn
1874 Aluminium och aluminiumlegeringar – Tackor och gjutgods
2074 Gjutna stål
4100 Stålkonstruktioner
4750 Elektrogalvaniserade (zink) beläggningar på järnhaltiga ihåliga och öppna sektioner
AS/NZS
1170 Strukturella designåtgärder
1170.2 Del 2: Vindåtgärder
1576 Ställningar
1576.1 Del 1: Allmänna krav
1576.3 Del 3: Prefabricerade och rör-och-kopplingsställningar
1576.6 Del 6: Ställningar för rör och kopplingar av metall – anses uppfylla
AS/NZS 1576.3
1594 Varmvalsade platta produkter av stål
1664 Aluminiumkonstruktioner
1664.1 Del 1: Utformning av gränstillstånd
1734 Aluminium och aluminiumlegeringar — Platt plåt, lindad plåt och plåt
1866 Aluminium och aluminiumlegeringar—Extruderade stång, stång, solida och ihåliga former
3678 Konstruktionsstål—Varmvalsade plåtar, golvplåtar och plattor
3679 Konstruktionsstål
3679.1 Del 1: Varmvalsade stänger och profiler
4600 Kallformade stålkonstruktioner
4680 Varmförzinkad (zink) beläggning på tillverkade järnhaltiga artiklar
4792 Varmförzinkad (zink) beläggning på järnhaltiga ihåliga sektioner, applicerade av en
kontinuerlig eller en specialiserad process
1.5 DEFINITIONER
För syftet med denna standard gäller definitionerna nedan.
1.5.1 Bottenskena
Den lägsta skenan i ett skyddsräckessystem som inte inkluderar fotbräda eller infillpanel.

1.5.2 Räckesystem
Ett strukturellt kantskyddssystem, som kan bestå av stolpar, skenor, utfyllnadspaneler eller
fotlister, eller kombinationer därav, som är utformade för att ge kantskydd.
ANMÄRKNINGAR:
1 Se avsnitt 3.4 för ytterligare möjliga konfigurationer.
2 Ett skyddsräckessystem kan installeras för att skydda takkanten eller plattformens eller plattans kant.
1.5.3 Rännledning—Bostadshus
Rännans ytterkant. Där det inte finns någon ränna, ytterkanten av fascian, den
ytterändarna av takbjälken eller toppkorden på takstolarna.
1.5.4 Kickplate
En platta (vanligtvis av metall) inbyggd i botten av en fyllnadspanel.
1.5.5 Mellanskena
Valfri skena som monteras mellan toppskenan och bottenskenan eller fotlisten.
1.5.6 Icke-strukturell fyllningspanel
En panel, vanligtvis tillverkad av ståltrådsnät eller annat material med tillräcklig styrka,
som kräver stödskenor för att överföra konstruktionsbelastningar till stödjande stolpar (se figur 4.2).
1.5.7 Inlägg
En konstruktionsdel, inklusive en ställningsstandard, som stöder skenor eller utfyllnadspaneler
och förbinder dem med byggnaden eller annan bärande struktur.
1.5.8 Takbeklädnad
Byggnadens yttre väderbeständiga yta som stöds av takkonstruktionen.
1.5.9 Takkantsskydd
Ett barriärsystem som är förankrat i väggkonstruktioner, takkonstruktioner eller takbeklädnad,
stöds från marken eller på en nivå under taket, eller någon kombination av dessa, till
förhindra att en person på ett bostads- eller bostadshus faller från takkanten.
1.5.10 Takyta
Den effektiva gångytan.
1.5.11 Strukturell fyllningspanel
En panel, vanligtvis tillverkad av ståltrådsnät, som inte kräver stödskenor för att
överför designlaster till stödjande stolpar (se figur 4.2).
1.5.12 Strukturellt fel under testning
Åtgärder som svetsbrott, brott på komponentmaterial, brott på en ramdel,
brott på en bärande struktur, eller någon kombination av dessa.
1.5.13 Fotbräda
En ställningsplanka fäst på kant eller en specialdesignad komponent som fästs i taket
kant eller plattform, för att förhindra att en person eller skräp faller från takkanten eller plattformen.
1.5.14 Toppskena
Högsta räcke i ett takräckessystem.

1.6 TYPER AV KANTSKYDD
Vanliga typer av kantskydd inkluderar:
(a) Oberoende ställningar Ställningar som använder ställningsutrustning som överensstämmer med
Punkt 2.3 och placeras i anslutning till en kant som kräver skydd. Oberoende
byggnadsställningar kan användas för att skydda takkanter eller andra kanter.
(b) Prefabricerad takkantsskyddsutrustning Prefabricerade komponenter som är
ansluten till och stödd av väggen eller takkonstruktionen i en byggnad där taket
kanten kräver skydd. Topplatthängda ställningar ingår i denna kategori.
(c) Perfabricerad kantskyddsutrustning Prefabricerade komponenter som är
ansluten till en platta, byggnadsstomme eller en kombination av dessa för att tillhandahålla
skydd mot kanter som inte är takkant.
1.7 PRODUKTINFORMATION
Lämplig dokumenterad information, på vanlig engelska och SI-enheter, ska tillhandahållas på
kantskyddssystem eller kantskyddsutrustning.
Informationen ska identifiera leverantören och sättet att identifiera produkten.
Informationen ska innehålla minst följande:
(a) Instruktioner för installation, demontering, användning, transport och lagring.
(b) En lista över alla komponenter med beskrivningar från vilka var och en kan identifieras.
(c) Vägledning för service och inspektion av utrustningen och kassering av
skadade komponenter.
(d) Begränsning av kantskyddssystem, inklusive—
i) Maximal taklutning.
(ii) maximal takbjälklängd.
iii) Huruvida systemet har konstruerats och testats för dynamiska belastningar eller inte.
och
(iv) andra relevanta begränsningar.
(e) Godtagbara konfigurationer, inklusive—
(i) Maximalt spännvidd mellan tjänster.
(ii) maximal förlängning efter en tjänst;
(iii) acceptabla hörnkonfigurationer (om skenor får fixeras enbart för att återvända
skenor i hörnen); och
(iv) alla andra relevanta krav.
(f) Krav på stödjande komponenter, inklusive—
(i) Minimimått och kvalitet på bärande komponenter.
(ii) maximalt avstånd och spännvidd för bärande komponenter; och
(iii) alla andra relevanta krav.

Del 2: Material och komponenter

2.1 MATERIAL
Om följande material används ska de överensstämma med relevant standard as
följer:
(a) Gjutna stålkomponenter som uppfyller AS 2074.
(b) Gjutjärnskomponenter som överensstämmer med AS 1831, AS 1832 eller AS 1833.
(c) Gjutna aluminiumkomponenter som uppfyller AS 1874 och som har—
(i) en brotthållfasthet på minst 160 MPa. och
(ii) en förlängning av minst 3%.
Där tryckpressgjutning används som tillverkningsmetod, gjuttekniken
ska säkerställa överensstämmelse med dessa egenskaper.
(d) Komponenter av bearbetad aluminiumlegering betecknade i enlighet med AS/NZS 1664.
och uppfyller AS/NZS 1866 för extrudering eller AS/NZS 1734 för plåt och plåt.
(e) Stålrör och konstruktionsstålkomponenter som överensstämmer med AS 1163, AS/NZS 1594,
AS/NZS 3678 eller AS/NZS 3679.1.
2.2 YTBEHANDLING PÅ STÅLPRODUKTER
2.2.1 Allmänt
Beslag eller komponenter bör vara resistenta mot korrosion. Med avseende på galvanisk verkan,
material ska vara kompatibla. Färg, galvanisering eller liknande behandlingar kan användas,
förutsatt att motståndet mot korrosion bibehålls.
Ihåliga stålsektioner med öppen ände ska vara resistenta mot korrosion, både invändigt och
externt.
2.2.2 Tillverkade komponenter
Där väggtjockleken är mindre än 2,5 mm och sektionen har varit föremål för tillverkning
som inkluderar svetsning, komponenten ska vara varmförzinkad för att säkerställa att båda
invändiga och utvändiga ytor är belagda i enlighet med AS/NZS 4680.
2.2.3 Raka komponenter
Komponenter där väggtjockleken är mindre än 2,5 mm och där det enda arbetet har varit
kapning på längd och borrning ska—
(a) elgalvaniserad, invändigt och utvändigt, i enlighet med kraven för
ihåliga sektioner av minst beläggningsklass ZE100/100 enligt AS 4750;
b) varmförzinkad, invändigt, i enlighet med kraven för hål
sektioner av minst beläggningsklass HDG200 enligt AS/NZS 4792; eller
(c) Svetsade ihåliga sektioner tillverkade av förgalvaniserat band med minst beläggning
klass ZB100/100 av AS/NZS 4792.
2.3 STÄLLNINGSUTRUSTNING
Där ställningsutrustning används som takkantsskydd ska den uppfylla
AS/NZS 1576.1, AS/NZS 1576.2, AS/NZS 1576.3, AS/NZS 1576.6 eller AS 1577, som
lämplig.

2.4 KEDJOR OCH REP
Kedja, rep (av vilket material som helst) eller ståltrådssträng ska inte användas som takkantsskydd.
OBS: Sådant material kan användas för att hålla kvar stift och andra komponenter när de inte används.

Del 3: Design

3.1 ALLMÄNT
Tillfälliga kantskydd ska utformas för att hålla kvar eller förhindra att någon person faller
från takkanten, plattformskanten eller andra kanter till vilka det tillfälliga skyddet är
bunden.
3.2 TAKKANTSKYDD
Takkantsskydd kan ha formen av antingen infästning i byggnadskonstruktionen eller en
plattform vid takkanten. Där en plattform används, personen glider ner till eller faller
på plattformen ska hållas på, eller hindras från att falla, från plattformen.
Takkantsskydd ska kunna motstå den största sannolika påverkan från person
faller emot det.
OBS: Där en person faller eller halkar på taket och slår mot korrekt monterad takkant
skydd, utrustningen och de delar av byggnadskonstruktionen till vilka komponenter i
takkantsskydd är fästa kan lossna eller permanent skadas; följaktligen,
kräver reparation eller utbyte.
3.3 ÖVRIGT KANTSKYDD
Kantskydd i allmänhet kan ha formen av att komponenter fästs i golvet
struktur eller av komponenter som sträcker sig mellan angränsande golv där sådana komponenter
stödja skyddsräcket.
OBS: För exempel på tillfälligt kantskydd, se bilaga G.
3.4 PRINCIPER FÖR DESIGN
3.4.1 Allmänt
Utformningen av kantskyddet ska ta hänsyn till följande:
(a) Styrkan och stabiliteten hos den struktur som stöder eller stabiliserar kanten
skydd.
(b) Uppförandet av kantskyddet och den bärande strukturen vid punkterna till
som kantskyddssystemet är fäst vid, när det utsätts för en stötkraft.
(c) Hantering som kan vara förknippad med montering och demontering av kanten
skydd.
(d) Säkerheten för personer som sätter upp och demonterar kantskyddssystemet.
(e) Säkerheten för personer som skyddas av takkantsskyddet.
(f) Möjlighet att fästa en fotbräda eller bottenskena.
g) Korrosionsbeständigheten och hållbarheten hos de material som används vid konstruktionen av taket
kantskydd.
3.4.2 Utformning av takkantsskydd
Utformningen av takkantsskyddet ska ta hänsyn till följande:
(a) Takets lutning.
OBS: Denna standard täcker taklutningar på upp till 35° mot horisontalplanet.
(b) Takets längd i lutningsriktningen.

(c) Typen av takbeklädnad och dess friktionsmotstånd mot en person som glider nedför
tak.
(d) Tillträde som kan krävas till den nedre delen av taket, för installation av
beklädnad.
(e) Återinförande av takbeklädnaden efter avlägsnande av takkantsskyddet.
(f) Säkerheten för personer som passerar genom takkantsskyddet för att få tillgång till
tak.
3.4.3 Utformning av allmänt kantskydd
Utformningen av allmänt kantskydd ska ta hänsyn till följande:
(a) Inneslutning av material och skräp på arbetssidan av kantskyddssystemet.
(b) Tillgång för byggmaterial att passera kantskyddssystemet.
(c) Byggnadsarbeten omedelbart intill och före demontering av kanten
skyddssystem.
3.5 GRUND FÖR DESIGN
3.5.1 Allmänt
Kantskydd ska innehålla viss strukturell flexibilitet, för att minimera eventuella skador på någon
person som kan påverka det. Vassa kanter ska inte användas.
3.5.2 Designkrav för kantskydd
Kantskyddet ska utformas så att de krafter som överförs till utrustningen gör det
inte orsaka eller möjliggöra att kantskyddet lossnar från den bärande strukturen,
därigenom gör det möjligt för en person att falla från takkanten, plattformen eller annan kant.
Kantskydd ska utformas av antingen—
(a) strukturanalys som verifieras genom testning enligt denna standard; eller
(b) empiriskt, med hjälp av en serie lämpliga tester inklusive verifieringstestning för detta
Standard.
3.5.3 Trötthet
Hänsyn ska tas till möjliga effekter av utmattning till följd av cyklisk belastning
på takkantskyddets anslutningspunkter.
3.5.4 Prefabricerade element
Utformningen av prefabricerade konstruktionselement och komponenter i takkantsskydd
ska vara i enlighet med AS/NZS 1170.2, AS/NZS 1576, AS/NZS 1664.1, AS 1720.1,
AS 4100, AS/NZS 4600 och AS/NZS 4792, beroende på vad som är lämpligt.
3.6 KONFIGURATION
3.6.1 Allmänt
Kantskydd får inte innefatta någon öppning genom vilken en person kan passera
oavsiktligt.
Barriärer ska bildas av något av följande:
(a) Toppskena, mellanskenor och bottenskena.
(b) Toppskena, mellanskenor och fotbräda.
(c) Skenor som stöder icke-strukturella utfyllnadspaneler av typ 1, typ 2 och typ 3 som presterar
kantskyddets funktion (se figur 4.2).

(d) Typ 4 strukturella infill paneler som utför funktionen av toppskena, mellanskena och
bottenskena eller fotbräda.
3.6.2 Räls
Räls ska uppfylla följande:
(a) För alla plana ytor och taklutningar på högst 10° från horisontalplanet, toppen
kantskyddets skena ska placeras på en effektiv höjd över ytan av
inte mindre än 900 mm.
(b) För taklutningar som är större än 10° men inte större än 35° från horisontalplanet,
toppskenan ska placeras på en effektiv höjd av minst 900 mm över punkten
där en person kunde stå inne i och i anslutning till kantskyddet på sluttningen
tak. Detta ska inte vara mindre än 300 mm från baksidan av fascian eller ytterkanten av
takstolen eller takbjälken där det inte finns någon fascia (se figur 3.1).
(c) När mellanskenor används får det nominella fria avståndet mellan rälsen inte överstiga
450 mm. Det nominella fria avståndet mellan en mellanskena och en fotbräda eller bottenskena
får inte överstiga 275 mm.
(d) Räls som korsar hörn av kantskydd ska vara säkert förbundna med var och en
annat eller till ett inlägg. Anslutningen ska vara en skena omedelbart ovanför den andra.
(e) I alla delar av takkantsskyddet ska rälsen vara nominellt parallella.
(f) För takkantsskydd som har kantskyddet utanför taklinjen, den
nominellt fritt avstånd mellan bottenskenan och toppen av fascian, eller ytterkant
av fackverket eller takbjälken där det inte finns någon fasad, ska inte vara mindre än 150 mm och inte
större än 275 mm (se figur 3.1).
(g) För takkantsskydd som har kantskyddet utanför taklinjen, den
nominellt horisontellt avstånd mellan bottenskenan och närmaste kant, inklusive
rännstenslinjen, får inte överstiga 100 mm (se figurerna 3.1, 3.4 och 3.5).
(h) För takkantsskydd som har stolpar som sticker ut genom takbeklädnaden
följande krav gäller:
(i) Det nominella fria avståndet mellan bottenskenan och toppen av taket
beklädnad ska vara minst 150 mm och inte större än 275 mm, mätt
90° mot takytan från skenans undersida. Dessa avstånd kan vara
överskrids när icke-strukturella paneler med stöd av dessa skenor används, förutsatt
gapet mellan panelernas nedre kanter överstiger inte dessa
mått.
(ii) Avståndet mellan stolpens ytterkant och fascian, eller ytterkanten av
fackverket eller takbjälken där det inte finns någon fasad får inte vara större än 300 mm
mätt horisontellt (se figur 3.3).

FIGUR 3.1 EFFEKTIV HÖJD PÅ ETT RÄKKE – RÄCKET ÄR UTANFÖR TAKKANTEN

3.6.3 Fotbrädor
Vid användning ska fotlister vara minst 150 mm höga och ha tillräcklig styrka
och styvhet för att hindra en person från att passera fotbrädan, och ska vara säkert ansluten
i hörnen.
Det fria avståndet mellan fotplattan och toppen av en golvplatta får inte vara större än
10 mm.
Det fria avståndet mellan fotbrädan och takbeklädnadens ovansida ska inte vara större
än för en bottenskena, om inte fotbrädan krävs för att förhindra att material faller ner
taket, i så fall avståndet från fotbrädans undersida och toppen av
takbeklädnad får inte överstiga 10 mm.
Ett tak med en lutning större än 26° ska monteras i lutningens lägsta kant med
en utfyllnadspanel som skyddar de lägsta 500 mm av barriären, förutom att utfyllnadspaneler inte är
krävs där bommen installeras inom 1,8 m från en takfäste (se figur 3.2). En mellanskena
och bottenskena eller fotbräda, beroende på vad som är lämpligt, krävs också i dessa områden.

3.6.4 Strukturell fyllningspanel
Strukturella utfyllnadspaneler ska ha tillräcklig hållfasthet för att överföra en stötbelastning till sina
stödjande inlägg.
Där det är tänkt att en strukturell fyllningspanel ska användas för att förhindra att material faller ner
kanten ska fyllningspanelen innehålla ståltrådsnät av följande storlekar.
(a) För öppningar på högst 50 mm × 50 mm, tråd med minst 4 mm diameter
bör användas.
(b) För öppningar på högst 50 mm × 25 mm, tråd på minst 2,5 mm
diameter ska användas.
3.6.5 Icke-strukturella utfyllnadspaneler
Icke-strukturella utfyllnadspaneler stöds mot stötande belastningar upptill, i mitten eller undersidan
stödskenor.
Där det är tänkt att en icke-strukturell fyllningspanel ska användas för att förhindra att material faller
från kanten ska utfyllnadspanelen innehålla ståltrådsnät av följande storlekar:
(a) För öppningar på högst 50 mm × 50 mm, tråd med minst 4 mm diameter
bör användas.
(b) För öppningar på högst 50 mm × 25 mm, tråd på minst 2,5 mm
diameter ska användas.

3.6.6 Lutning
Takkantsskydd får inte lutas bort från taket mer än 20° från
vertikalt (se figur 3.5).
OBS: Där systemet lutar bort från taket bör konstruktionen säkerställa att under
konstruktionsbelastningar bör systemet inte avleda i den utsträckning som skulle göra det möjligt för en person att hamna mellan
rälsen.

3.6.6 Lutning
Takkantsskydd får inte lutas bort från taket mer än 20° från
vertikalt (se figur 3.5).
OBS: Där systemet lutar bort från taket bör konstruktionen säkerställa att under
konstruktionsbelastningar bör systemet inte avleda i den utsträckning som skulle göra det möjligt för en person att hamna mellan
rälsen.

3.7 TILLGÅNG
Takkantsskydd ska anordnas så att personer som kommer åt taket kan passera
takkantsskyddet utan att behöva klättra över toppskenan eller mellanskenan.
Där en plattform är placerad mer än 300 mm under takkanten, ett lämpligt medel för
tillträde ska finnas till taket (se not 3).
Åtkomstpunkter får inte undergräva integriteten hos takkantsskyddet.
ANMÄRKNINGAR:
1 För ett exempel på åtkomst genom takkantsskydd, se figur 3.6(A).
2 För ett exempel på extern åtkomst, se figur 3.6(B)
3 Ytterligare kantskydd kan behövas i detta område.

3.8 DESIGNBELASTNINGAR
Följande belastningar ska beaktas vid utformning av kantskydd:
(a) Statiska belastningar Kantskyddet ska vara konstruerat för en statisk punktbelastning på 600 N
appliceras på stolpen eller toppskenorna inåt, utåt, uppåt, nedåt och i valfri
annan relevant riktning, förutsatt att nedböjningen under provbelastningen inte får överstiga
nedböjningsgränser i avsnitt 3.9.
(b) Dynamiska belastningar Konstruktionen ska också sörja för dynamiska belastningar orsakade av en
person som slår mot takkantskyddet (t.ex. resultatet av snubbling, glidning
eller fallande) och beräkna kraften som överförs genom anslutningen. Avböjningen
ska inte överskrida de gränser som anges i punkt 3.9. När man utformar för sådana händelser,
följande ska gälla:
(i) När takets lutning och friktionskoefficient kan få en person att glida, då
avståndet ska beaktas vid bestämning av påverkan av en
person som glider ner på taket mot den nedre delen av takkantsskyddet.
(ii) Vindlaster enligt AS/NZS 1170.2.
(iii) Andra miljöbelastningar.
OBS: Där en skena stöds av en returskena kan närmaste stödstolpe vara
utsätts för ytterligare sidledes belastning.

3.9 Böjningsgränser
Under de statiska och dynamiska konstruktionsbelastningar som anges i avsnitt 3.8 ska följande gälla:
(a) Nedböjningsgränsen för statisk belastning får inte överskrida de gränser som anges i
Bilagorna A och B.
(b) Under den dynamiska belastningen ska nedböjningsgränserna för komponenter i systemet
inte överskrida de gränser som anges i bilagorna C, D och E.
3.10 STÖDSTRUKTUR
3.10.1 Takkantsskydd
Där takkantsskydd stöds från väggkonstruktionen eller takkonstruktionen,
utformning ska ange minsta storlek och hållfasthet för de balkar till vilka takkanten
skyddskomponenter ska fästas och önskat fästläge.
Styrkan hos trästommar och stålstommar ska baseras på kvalitet och profil
de komponenter som används.
Takkantsskydd ska inte skruvas fast i trästommen på ett stöd
struktur, såvida den inte är godkänd av ramtillverkaren eller i överensstämmelse med en ingenjörs
certifikat.
OBSERVERA: Bulthål i träramselement kan minska den effektiva hållfastheten hos elementet.
3.10.2 Övrigt kantskydd
Där kantskyddet stöds av en golvplatta eller andra delar av permanenten
konstruktion ska konstruktionen ange den minsta storleken på de infästningar som ska användas efter
med hänsyn till styrkan hos stödmaterialen.
3.11 STÄLLNINGSUTRUSTNING
Rör-och-koppling eller prefabricerade ställningskomponenter som används för att tillhandahålla tak
kantskydd inom 450 mm eller mindre från takkant ska klara relevant belastning
kraven i detta avsnitt (avsnitt 8).
Alla oberoende ställningar som kan användas för att ge takkantsskydd till
skyddsräckssystem bortom plattformen och som är på ett avstånd större än 450 mm från
takkant, ska utformas i enlighet med punkt 3.4 för att motstå aktuell belastning
kraven i detta avsnitt och ska vara stabila under konstruktionsbelastningarna.
3.12 UNDERHÅLL
Utformningen av kantskyddsutrustning ska vara sådan att den efter normal användning ska vara det
kan underhållas och repareras, för att säkerställa att den fungerar enligt sin design
kapacitet.

Del 4: Testning, märkning och information

4.1 TESTNING
Kantskyddsräckessystem ska klara typprovningen dvs
specificeras av bilagorna A, B, C, D och E. En sammanfattning av dessa krav ges i
Tabell 4.1.
Dynamisk provning är obligatorisk för takkantsskydd avsedda för taklutningar större än
15° från horisontalplanet. Under denna vinkel ska kravet på dynamisk provning vara
identifieras av designern.
En stolpe, skena eller utfyllnadspanel som kommer att utsättas för ett dynamiskt test behöver inte utsättas för en
statiskt test för samma applikation i samma riktning.

FIGUR 4.2 TYPER AV INFYLLNINGS- OCH RÄCKNINGSPANEL OCH PUNKTAR PÅ
TILLÄMPNING AV TESTBELASTNINGAR PÅ PLATSER SOM VISAS I FIGUR 4.1

4.2 MÄRKNING
Tillverkade komponenter av tillfälligt kantskydd, inklusive prefabricerade ställningar
utrustning, ska vara tydligt och outplånligt märkt med en symbol eller bokstav för att identifiera
utrustning och dess leverantör.
Märkningen ska ha en storlek som är lätt läsbar och lätt synlig.
ANMÄRKNINGAR:
1 Storleken på bokstaven kan ta hänsyn till storleken på komponenten.
2 Utrustning som tillverkats före publiceringen av denna standard kanske inte bär det som krävs
markeringar.
4.3 INFORMATION FRÅN LEVERANTÖREN
Leverantören av tillfällig kantskyddsutrustning ska utveckla och tillhandahålla
följande dokumenterad information:
(a) Instruktioner för transport, montering, demontering lagring och underhåll.
(b) En guide till arbetsmetoder, inklusive stabiliteten hos det monterade kantskyddet.
Där ställningsutrustning används för att ge kantskydd och speciellt var
det finns en möjlighet att dynamiska krafter påverkar särskilt kantskyddet
vägledning ska tillhandahållas för att säkerställa stabiliteten hos ställningsutrustningen.
(c) Material, storleksintervall och minsta hållfasthet hos de delar som kommer att stödja
kantskyddsutrustning. För takkantsskydd inkluderar detta takbjälkar, fackverksband
och reglar som är lämpliga för anslutning av takkantsskyddet.
(d) Den kompetensnivå som krävs för att montera och demontera utrustningen.
(e) Systemets begränsningar—
(i) för tak, maximal taklutning, takbeklädnadsmaterial, maximalt avstånd på
komponenter; och
(ii) för andra kanter, den materialstyrka och elementstorlekar som systemet kan
fästa vid.

BILAGA A
STATISK TESTER AV EN POST
(Normativ)
A1 OMFATTNING
Denna bilaga anger metoden för att fastställa hur en tjänst presterar,
inklusive en gavelstolpe som stöder kantskyddsutrustning som inte är dynamisk
lastning av personer som arbetar på ett tak eller på andra ytor där kanten behöver skydd.
A2 TESTKRAV
En stolpe ska testas på den mest ogynnsamma platsen i systemet.
Följande ska gälla:
(a) För takkantsskydd ska en del av kantskyddsenheten monteras
i enlighet med figur 4.1, med stolpen fixerad för att simulera sättet för
installation med material med samma egenskaper som det avsedda stödet
strukturera.
En provkraft ska appliceras på en ändstolpe. Avböjning av stolpen under belastning ska vara
mätt.
(b) För annat kantskydd ska en enda stolpe fästas på ett stödelement så att
simulera installationssättet, med hjälp av material med samma egenskaper som
avsedd bärande konstruktion. Avböjning av stolpen under belastning och eventuell slirning på
stödytan ska mätas.
A3 APPARAT
Följande apparater ska användas:
(a) För takkantsskydd, en sektion av kantskyddet som visas i figur 4.1,
stöds på ett sätt som simulerar styvheten i dess placering i den avsedda väggen
ram eller takram.
(b) För annat kantskydd, en stolpe som stöds på ett sätt som simulerar styvheten hos
dess bärande struktur. Där glidning är möjlig ska stödytan ha
liknande ytegenskaper som den avsedda ytan.
(c) Ett medel för att applicera en kraft på 600 N horisontellt på en ändstolpe.
(d) Ett sätt att applicera en kraft på 600 N eller 350 N per linjär meter kantskydd
räcke eller utfyllnadspaneler som ska stödjas av den andra kantskyddsstolpen, beroende på vilket som helst
kraften är desto större.
OBS: En koncentrerad last som ger ett böjmoment motsvarande 350 N per linjär
mätare kan appliceras i mitten av skyddsräckets spann.
(e) Ett sätt att mäta ett tidsintervall på minst 300 ±1 s.
(f) En lämplig stållinjal eller måttband, graderad i millimeter.
A4 PROCEDUR
Förfarandet ska vara som följer:
(a) För takkantsskydd, fäst skyddsräckesstolparna på ramelementen eller stödet
struktur på det sätt som är avsett för installation.

(b) Montera eller montera eventuella skenor eller fyllningspaneler på stolparna efter behov för att simulera en faktisk installation. (c) För annat kantskydd, fäst en enda stolpe på ett stödelement på det sätt som är avsett för installation. Om det är ogenomförbart att ställa upp stödelementet i en laboratoriesituation, får testet utföras på en byggnad som har en lämplig stöddel. (d) Före provningen, applicera en förspänning på 100 N, horisontellt inåt, under en period av minst 60 s, för att stabilisera stolpens anslutning till strukturen. (e) Ta bort förspänningen och fastställa utgångspunkten för testet. Referenspunkten ska vara stel och oberoende av provriggen. (f) Applicera en belastning på 600 N eller den belastning som anges i stycke A3(d), horisontellt inåt, på det övre skyddsräckets position på stolpen under en period av 300, −0, +15 s. (g) Mät nedböjningen av stolpen under belastning vid läget för det övre skyddsräcket eller toppen av fyllningspanelen. (h) Ta bort lasten. (i) Applicera en belastning på 600 N, eller den belastning som anges i stycke A3(d), horisontellt utåt, på det övre skyddsräckesläget på stolpen under en period av 300, −0, +15 s. (j) Mät nedböjningen av stolpen under belastning, vid positionen för det övre skyddsräcket eller toppen av fyllningspanelen. (k) Applicera den maximala provbelastningen på 1200 N under en period av 300, −0, +15 s. OBS: En gavelstolpe behöver inte testas till maximal provbelastning. (l) Ta bort lasten. (m) Notera och registrera om det finns något strukturellt fel i stolpen eller den bärande strukturen. A5 ACCEPTIONSKRITERIER Följande ska gälla: (a) Under provbelastningen på 600 N eller den belastning som anges i punkt A3(d), inåt eller utåt, ska nedböjningen inte nå 101 mm. (b) Under den maximala provbelastningen på 1200 N ska stolpen och någon del av den bärande strukturen inte drabbas av strukturellt brott. A6 RAPPORT En rapport som innehåller den information som anges i bilaga F ska upprättas.

(b) Montera eller montera eventuella skenor eller fyllningspaneler på stolparna efter behov för att simulera en
faktisk installation.
(c) För annat kantskydd, fäst en enda stolpe på ett stödelement på sättet
avsedd för installation. Där det är ogenomförbart att sätta upp stödelementet i
en laboratoriesituation får testet utföras på en byggnad som har en
lämplig stöddel.
(d) Före provet, applicera en förspänning på 100 N, horisontellt inåt, under en period som inte
mindre än 60 s, för att stabilisera stolpanslutningen till strukturen.
(e) Ta bort förspänningen och fastställa utgångspunkten för testet. Referenspunkten ska
vara stel och oberoende av testriggen.
(f) Applicera en provlast på 600 N eller den last som anges i punkt A3(d), horisontellt
inåt, till det övre skyddsräckesläget på stolpen under en period av 300, −0, +15 s.
(g) Mät nedböjningen av stolpen under belastning vid läget för det övre skyddsräcket eller
toppen av fyllningspanelen.
(h) Ta bort lasten.
(i) Applicera en provlast på 600 N, eller den last som anges i punkt A3(d), horisontellt
utåt, till det övre skyddsräckesläget på stolpen under en period av 300, −0, +15 s.
(j) Mät nedböjningen av stolpen under belastning, vid läget för det övre skyddsräcket eller
toppen av fyllningspanelen.
(k) Applicera den maximala provbelastningen på 1200 N under en period av 300, −0, +15 s.
OBS: En gavelstolpe behöver inte testas till maximal provbelastning.
(l) Ta bort lasten.
(m) Notera och registrera om det finns något strukturellt fel i stolpen eller stödet
strukturera.
A5 ACCEPTANSKRITERIER
Följande ska gälla:
(a) Under provlasten på 600 N eller den last som anges i punkt A3(d), inåt eller
utåt får nedböjningen inte nå 101 mm.
(b) Under den maximala provbelastningen på 1200 N, stolpen och någon del av stödet
strukturen ska inte drabbas av strukturella fel.
A6 RAPPORT
En rapport som innehåller de uppgifter som anges i bilaga F ska upprättas.

APPENDIX B
STATISK PROVNING AV ÖVERSKÄNNA, MELLANSKÄNNA, PÅFYLLNINGSPANEL, UNDERSKENA
ELLER TORBORD
(Normativ)
B1 OMFATTNING
Denna bilaga anger metoden för att bestämma prestandan för en toppskena, mellanskena,
bottenskena, utfyllnadspanel eller fotbräda av ett kantskyddssystem som inte är känsligt för
dynamisk belastning av personer som arbetar i närheten av kantskyddet.
Typ 1 och Typ 2 icke-strukturella utfyllnadspaneler (se figur 4.2) är helt uppburna av skenor
och kräver inte testning.
B2 TESTKRAV
En sektion av toppskenan, mellanskenan, bottenskenan, infillpanelen eller fotbrädan ska monteras
mellan stöden. Provningskrafterna ska appliceras enligt följande (se tabell 4.1 och figur 4.1).
och 4.2):
(a) Applicera separata horisontella och vertikala krafter nedåt på den övre skenan i mitten av spannet
eller på ett avstånd som inte är större än 100 mm från ett hörn eller ände av en konsol.
(b) För skenor som är konstruerade för att inkludera en inline-skarvning, testa vid mittspannet med
snickare på plats i mitten.
(c) Om mellanskenan har material- och sektionsegenskaper som skiljer sig från den övre skenan, tillämpa a
horisontell kraft till mellanskenan.
(d) Applicera separata vertikala och horisontella krafter på toppen av den strukturella fyllningspanelen.
(e) Applicera en horisontell kraft på mitten av en strukturell fyllningspanel av typ 4 och en typ 3
icke-strukturell fyllningspanel (se figur 4.2).
(f) Applicera en horisontell kraft på botten av en strukturell fyllningspanel av typ 4 (se
Figur 4.2), bottenskenan eller toppen av en fotbräda.
B3 APPARAT
Följande apparater ska användas:
(a) Ett sätt att stödja kantskyddet monterat i enlighet med figur 4.1,
att simulera det avsedda anslutningssättet i systemet.
(b) Ett medel för att separat anbringa en kraft på 600 N vertikalt eller horisontellt, som
tillämplig på toppskenan, mellanskenan, infillpanelen, bottenskenan eller fotlisten.
(c) Ett sätt att mäta ett tidsintervall på minst 300 ±1 s.
(d) En lämplig stållinjal eller måttband, graderad i millimeter.
(e) En stålplåt med en diameter på 200 mm, för att applicera den horisontella provbelastningen på mitten av
nät av en strukturell fyllningspanel av typ 4, och i mitten av det ostödda nätet av
en icke-strukturell fyllningspanel av typ 3 (se figur 4.2).
B4 PROCEDUR
Kantskyddet ska fästas på inramningselementen eller bärkonstruktionen vid
maximal spännvidd på det sätt som är avsett för installation.
Varje komponent ska testas separat.

Skenor som är utformade som stödskenor till typ 1, typ 2 och typ 3 icke-strukturell fyllning
panelerna ska testas med panelerna borttagna.
Förfarandet ska vara som följer (provsekvensen kan varieras för att passa testet
inställning):
(a) Vertikalt test nedåt Före testet, applicera en förspänning på 100 N vertikalt
nedåt till mittpunkten av den komponent som testas för att stabilisera monteringen.
(b) Ta bort förspänningen och mät avståndet mellan mittpunkten av spännvidden av
komponenten som testas och en referenspunkt som är stel och oberoende av testet
rigg.
(c) Applicera, på ett jämnt sätt, provkraften på 600 N vertikalt nedåt till
mittpunkten av spännvidden för den övre skenan, mellanskenan eller toppen av infillpanelen under en period av
300 −0, +15 s.
(d) Mät eventuell nedböjning av den övre skenan, mellanskenan eller toppen av den strukturella fyllningen av typ 4
panel.
(e) Ta bort testkraften.
(f) Horisontellt prov inåt – före nästa prov, applicera en förspänning på 100 N horisontellt
inåt till mittpunkten av den komponent som testas för att stabilisera monteringen.
(g) Upprepa steg (e).
(h) Applicera på ett jämnt sätt provkraften på 600 N horisontellt inåt till mittpunkten
av spännvidden av den övre skenan, mellanskenan eller toppen av infillpanelen under en period av
300 −0, +15 s.
(i) Mät eventuell nedböjning av den övre skenan, mellanskenan eller toppen av den strukturella fyllningen av typ 4
panel.
(j) Ta bort testkraften.
(k) Horisontellt prov utåt – applicera en förspänning på 100 N horisontellt före testet
utåt till mittpunkten av den komponent som testas, för att stabilisera monteringen.
(l) Upprepa steg (e).
(m) Applicera, på ett jämnt sätt, provkraften på 600 N horisontellt utåt till
mittpunkten av spännvidden för den övre skenan, mellanskenan eller toppen av infillpanelens komponenter för a
period på 300 −0, +15 s.
(n) Mät eventuell nedböjning i den övre skenan, mellanskenan eller toppen av den strukturella fyllningen av typ 4
panel.
(o) Ta bort testkraften.
(p) Upprepa steg (a) till (o) för varje olika komponentkombination till toppskena, mellanskena,
fyllningspanel eller fotbräda enligt beskrivningen i paragraf B2.
OBS: En typ 3 icke-strukturell utfyllnadspanel (se figur 4.2) bottenskena och fotbräda gör det inte
måste testas för en vertikal nedåtgående eller inåtgående kraft. Följaktligen krävs inte steg (e) till (n) för dessa komponenter.
B5 ACCEPTANSKRITERIER
(a) Den resulterande avböjningen under provbelastningen av toppskenan, mellanskenan, bottenskenan eller
fotbräda, med avseende på de två intilliggande stöden, får inte nå 101 mm,
mätt mellan stöden.
OBS: En ändstolpe kan avböja mer än en inre stolpe där ett system testas. Rälsnedböjningen mäts i förhållande till den genomsnittliga nedböjningen av de två stolparna som stöder den testade rälsektionen.

(b) Böjningen av den övre och nedre kanten av en strukturell fyllningspanel av typ 4 får inte
nå 101 mm under provbelastningen och panelens mitt ska inte böjas mer
än 100 mm i förhållande till panelens kanter.
OBS: Stolpar som stöder fyllningspanelen kan också deformeras under testbelastningen. Panelen
nedböjning mäts i förhållande till den genomsnittliga nedböjningen av de två stolparna som stöder
testad panel.
(c) Avböjningen av mitten av nätet i en icke-strukturell fyllningspanel av typ 3 ska
inte nå 101 mm.
(d) Den testade komponenten får inte drabbas av strukturella fel.
B6 RAPPORT
En rapport som innehåller de uppgifter som anges i bilaga F ska upprättas.

BILAGA C
DYNAMISK TESTA AV EN POST, EN ÖVERSKÄNNA SOM STÖDS AV POSTER ELLER
ÖVERSANTEN PÅ EN STRUKTURELL INFYLLNINGSPANEL
(Normativ)
C1 OMFATTNING
Detta tillägg anger metoden för att bestämma prestandan under stötbelastning
i riktning utåt av en enda stolpe utan en toppskena monterad, en toppskena uppburen av två
stolpar eller den övre kanten av en strukturell fyllningspanel.
C2 TESTKRAV
En stolpe och toppskena som stöds av två stolpar ska provas. Där en inline-fogare är van vid
sammanfoga sektioner av en toppskena som en del av systemet, ska toppskenan provas en andra gång
med inline-fogen monterad på den strängaste platsen (se figur 4.1, testplatser 1, 2
och 3). Den övre kanten av en strukturell fyllningspanel ska också testas (se figur 4.2(d)).
Om takkantsskyddet är utformat för att fästas eller stödjas av byggnadsstommen, a
sektion av takkantsskydd ska monteras enligt figur 4.1 och fixeras
till en verklig byggnad eller simulerad byggnad för att återge en verklig installation. Materialen
används för att ansluta takkantsskyddet till karmen och själva karmen ska vara densamma
som är avsedda för faktisk användning. Ramelementen ska stödjas på ett sätt som
simulerar deras placering i förhållande till en vägg eller takram. En påverkan ska tillämpas vid
toppen av stolpen eller i mitten av spännvidden på den övre skenan. Avböjningarna av
nominerade komponenter ska mätas och eventuella synliga skador på takkanten
skydds- och inramningselement ska noteras.
Där takkantsskydd är konstruerat av byggnadsställningar oberoende av byggnaden
ram, även om den kan stabiliseras av byggnadsstommen, ska islagspunkterna vara som
beskrivs ovan.
Ytterligare provning ska utföras på platser där takkantsskyddet
innehåller fribärande toppskenor och på alla platser där tillverkaren anger
utformningen av takkantsskyddet är av lägre potentiell styrka än mittpunkten av
spännvidd av den övre skenan mellan två stolpar. Sådan provning ska utföras på det bedömda sättet
värsta tänkbara läge.
C3 APPARAT
Följande apparater ska användas:
(a) En testram, bestående av en byggnad eller en sektion som simulerar en byggnad, representerande
den avsedda installationen för takkantsskyddet, konstruerad av komponenter som
kommer att simulera den avsedda användningen av minsta designstorlek, styrka och styvhet.
Provramen ska vara avstagen på liknande sätt som en faktisk applikation och ska
fästas säkert på ett betonggolv eller liknande, för att säkerställa att endast en minimal
rörelse av ramen sker under testningen. Ramen ska vara tillräckligt styv för att
motstå rörelse mellan dess komponenter under testet.
OBS: Om möjligt bör testramen vara konstruerad av samma rammaterial
som de som används på de byggnader på vilka takkantsskyddet ska användas.

(b) En sektion av ställningsenheten, som kommer att användas för att stödja komponenterna till
provas, ska monteras på avsett sätt, stabiliseras mot en sektion av
byggnadsstomme konstruerad av material av liknande dimensioner och strukturella
egenskaper som de som används för att konstruera en verklig byggnadsstomme.
(c) En lämplig längd på takkantsskyddet, av minsta konstruktionsstorlek och
styrka, stödd på ett sätt som simulerar styvheten i dess placering i
avsedd vägg, eller takram eller bärande ställning, med maximalt avsedd spännvidd
av inläggen.
(d) En provningsapparat bestående av en styvt stödd pendel som kan applicera en
slagkraft i riktning utåt till toppen av stolpen, toppskenan eller framsidan av
den övre kanten av en strukturell fyllningspanel. Se figur D1, bilaga D, för formen av en
lämplig testapparat. Pendeln ska ha en riktig svängning, vinkelrät mot den testade
punkt.
En pendelhuvudmassa på 60 kg, bestående av ett gummibelagt stålblock av nominell
ytdimensioner 300 mm × 300 mm, ska användas för att applicera slagkraften i en
riktning utåt.
Gummibeklädnaden, som används för att dämpa buller från stötar, ska—
(i) sträcker sig över stålblockets hela anslagsyta; och
(ii) har en tjocklek på 15 ±5 mm.
OBS: Gummit ska ha en hårdhet på 70 IRHD ±5, som specificeras i AS 1683.15.1, som
detta material kommer att hålla ett rimligt antal tester.
Testapparaten ska konfigureras så att stålblocket kan färdas genom en
förhöjd provningshöjd på minst 1000 mm, mätt vid tyngdpunkten av
blockera.
För en stolpe ska provningsapparaten vara anordnad så att den vid islagspunkten
stolpen, kommer hela längden av det gummibeklädda stålblocket att kontakta stolpen. Där
stolpen är konstruerad för att luta bort från vertikalen, ska testapparaten vara
ändras för att säkerställa att detta villkor uppnås. Den övre skenan ska tas bort för
testet på ett inlägg.
För en toppskena ska provningsapparaten vara anordnad så att den vid islagspunkten
den övre skenan, kommer hela bredden av det gummibelagda stålblocket att kontakta den övre skenan.
För den övre kanten av en strukturell fyllningspanel ska provningsutrustningen vara så anordnad
att, vid islagspunkten på den övre kanten av den strukturella fyllningspanelen, hela bredden
av det gummibelagda stålet kommer blocket att komma i kontakt med den inre ytan av den övre kanten av den
strukturell fyllningspanel.
(e) En lämplig stållinjal eller måttband, graderad i millimeter.
C4 ALLMÄN VÄGLEDNING
Inverkan av det gummibelagda stålblocket på takkantsskyddet är avsett att
representerar huvuddelen av en person som träffar stolpen, den övre skenan eller den övre kanten av den strukturella fyllningen
panel. Användningen av en stålvikt tillåter reproducerbar energi att absorberas av
nominerade komponenter under test.
C5 PROCEDUR
Förfarandet ska vara som följer:
(a) Montera takkantsskyddet på byggnaden eller den simulerade byggnaden i
sätt avsett för installation. Materialen som används för anslutning och stöd av
takkantsskydd ska vara desamma som avsedda för faktisk användning.

(b) Montera eller montera pendelanordningen och ramverket på ett sätt som säkerställer
att endast toppen av stolpen (se figur 4.1, testplats 1) eller den övre skenan är
påverkas. Provningsslaget ska appliceras i mitten av spännvidden för den övre skenan
mellan två stolpar, varav en ska vara en ändstolpe (se figur 4.1, provplats 2)
eller, vid rälsfogen installerad i mitten av spännvidden mellan stolparna (se
Figur 4.1, testplats 3).
(c) Upprätta en referenspunkt för mätning av horisontella deformationer. Referenspunkten ska
vara oberoende av testriggen.
(d) Höj pendeln till den erforderliga rotationshöjden på minst 1000 mm över toppen
på stolpen eller mittlinjen på den övre skenan.
(e) Släpp pendeln och låt den svänga fritt runt vridpunkten, från
önskad rotationshöjd. För stolpen ska det gummibelagda stålblocket stöta
vinkelrätt med dess övre kant inom 30 mm ovanför stolpens överkant. För den övre skenan, den
centrumhöjden på det gummibelagda stålblocket ska påverka mitten av den övre skenan.
För den övre kanten av den strukturella utfyllnadspanelen, centrumhöjden på gummibeläggningen
Stålblocket ska slå mot mitten av den övre kanten av den strukturella fyllningspanelen.
(f) Under provningen, registrera, om den maximala tillåtna nedböjningen uppnås vid tidpunkten för
slag vid stolpens överkant, mittpunkten på den övre skenan eller mitten av den övre kanten
av den strukturella fyllningspanelen. Registrera också alla strukturella fel som är lätt synliga
under en efterföljande synundersökning.
(g) Upprepa steg (b) till (f) separat för den övre skenan eller den övre kanten av den strukturella fyllningen
panel.
C6 ACCEPTANSKRITERIER
Följande acceptanskriterier ska gälla:
(a) Under provning ska avböjningen av toppen av stolpen, när den testas ensam, inte nå
401 mm, mätt horisontellt utåt.
b) Under provningen får nedböjningen av den övre skenan inte nå 401 mm, uppmätt
horisontellt utåt.
(c) Under provningen ska nedböjningen av den övre kanten av den strukturella fyllningspanelen inte
nå 401 mm, mätt horisontellt utåt.
(d) Ingen komponent i den testade enheten får lossna.
(e) Ingen del av den testade enheten får drabbas av strukturella fel.
C7 RAPPORT
En rapport som innehåller de uppgifter som anges i bilaga F ska upprättas och ska
ange om den angivna nedböjningsgränsen nåddes.

BILAGA D
DYNAMISK TESTNING AV UNDERSKENAR, NEDERKANT PÅ A
STRUKTURELL INFYLLNINGSPANEL ELLER HANDBORDAR
(Normativ)
D1 OMFATTNING
Detta tillägg anger metoden för att bestämma prestandan under stötbelastning
i riktning utåt av bottenskenor, underkanten av en strukturell fyllningspanel och
fotlister som fungerar som en bottenskena av takkantsskydd.
D2 TESTKRAV
Om takkantsskyddet är utformat för att fästas eller stödjas av byggnadsstommen, a
sektion av takkantsskydd ska monteras enligt figur 4.1 och fixeras
till en verklig byggnad eller simulerad byggnad för att återge en verklig installation. Materialen
används för att ansluta takkantsskyddet till karmen och själva karmen ska vara densamma
som är avsedda för faktisk användning. Ramelementen ska stödjas på ett sätt
som simulerar deras placering i förhållande till en väggram eller takram. En påverkan ska vara
appliceras vid mittpunkten av spännvidden av bottenskenan, mittpunkten av spännvidden för den
underkanten av den strukturella fyllningspanelen eller mittpunkten av fotbrädans spann. De
böjningar av de nominerade komponenterna ska mätas och eventuella synliga skador på
takkantsskydd och rambalk ska noteras.
Där takkantsskydd är uppbyggt av byggnadsställningar oberoende av byggnaden,
även om den kan stabiliseras av byggnadsstommen, ska islagspunkterna vara enligt beskrivningen
ovan.
Ytterligare provning ska utföras på platser där takkantsskyddet
har fribärande skenor och på alla platser där tillverkaren anger designen
av takkantsskyddet har lägre potentiell styrka än mittpunkten av spännvidden av
översta skenan mellan stolparna. Sådan provning ska utföras i det värsta fallet
plats.
D3 APPARAT
Följande apparater ska användas:
(a) En testram som består av en byggnad, eller en sektion som simulerar en byggnad som representerar
den avsedda installationen för takkantsskyddet, konstruerad av komponenter som
kommer att simulera den avsedda användningen av minsta designstorlek, styrka och styvhet.
Provramen ska vara avstagen på liknande sätt som en faktisk applikation och ska
fästas säkert på ett betonggolv eller liknande, för att säkerställa att endast en minimal
rörelse av ramen sker under testningen. Ramen ska vara tillräckligt styv för att
motstå rörelse mellan dess komponenter under testet.
OBS: Om möjligt bör testramen vara konstruerad av samma rammaterial
som de som används på de byggnader på vilka takkantsskyddet ska användas.
(b) En sektion av ställningsenheten som kommer att användas för att stödja de komponenter som ska vara
testat.
Aggregatet ska monteras på avsett sätt, stabiliserat mot en sektion av
byggnadsstommen som är konstruerad av material av liknande dimensioner och
strukturella egenskaper som de som används för att konstruera en verklig byggnadsstomme.

(c) En lämplig längd av takkantsskydd, av minsta dimensionerande storlek och styrka,
stöds på ett sätt som simulerar styvheten i dess placering i den avsedda väggen
ram eller takram, med stolparnas maximala avsedda spännvidd.
(d) En provningsapparat bestående av en styvt stödd pendel som kan applicera en
slagkraft till toppen av stolpen eller toppskenan. Se figur D1 för formen av en
lämplig testapparat.
Pendeln ska ha en riktig svängning, vinkelrät mot det testade föremålet.
En pendelhuvudmassa på 60 kg, bestående av ett gummibelagt stålblock av nominell
dimensioner 300 mm × 300 mm, ska användas för att applicera slagkraften.
Gummibeklädnaden, som används för att dämpa buller från stötar, ska—
(i) sträcker sig över stålblockets hela anslagsyta; och
(ii) har en tjocklek på 15 ±5 mm.
OBS: Gummit ska ha en hårdhet på 70 IRHD ±5, som specificerats i
AS 1683.15.1, eftersom detta material kommer att hålla ett rimligt antal tester.
Testapparaten ska konfigureras så att stålblocket kan färdas genom en
förhöjd provningshöjd på minst 1000 mm.
För en bottenskena ska provningsutrustningen vara anordnad så att den vid islagspunkten
på en skena kommer hela längden av det gummibeklädda stålblocket att kontakta mitten av en
rälsens ändspann (se figur 4.1, testplats 2).
För en fotbräda ska provningsutrustningen vara anordnad så att den vid islagspunkten
skenan som byts ut kommer hela bredden av det gummibelagda stålblocket att kontakta
fotbrädans fulla höjd vid midspan (se figur 4.1, testplats 2).
En del av testramen kan behöva tas bort för att pendeln ska kunna röra sig
fritt genom inramningen innan du slår mot bottenlisten eller fotbrädan. För sådana
fall, varken testramens styvhet eller takets fäststyrka
kantskyddet ska påverkas av denna åtgärd. Alternativt en rullmassa eller annat
lämplig metod för att tillhandahålla stötenergin kan användas, förutsatt att en sådan
enheten replikerar exakt den stötenergi som skulle bli resultatet av att använda
pendelapparat som beskrivits ovan.
(e) En lämplig stållinjal eller måttband, graderad i millimeter.

D4 ALLMÄN VÄGLEDNING
Inverkan av det gummibeklädda stålblocket på bottenskenan eller fotbrädan är avsedd att
representerar huvuddelen av en person som träffar bottenlisten eller fotbrädan. Användningen av ett stål
vikt gör att en reproducerbar energi kan absorberas under test av bottenskenan eller
fotbräda.
D5 PROCEDUR
Förfarandet ska vara som följer:
(a) Montera takkantsskyddet på byggnaden eller den simulerade byggnaden i
sätt avsett för installation.
Materialen som används för anslutning och stöd av takkantsskyddet ska vara
samma som de som är avsedda för faktisk användning.
(b) Montera eller montera pendeltestanordningen eller annan lämplig anordning som överensstämmer med
Punkt D3, punkt (c) och ramverk på ett sätt som säkerställer endast botten
skena eller fotbräda påverkas.
Provningsträffen ska appliceras i mitten av spännvidden för bottenskenan eller
fotbräda mellan två stolpar, varav en ska vara en ändstolpe (se figur 4.1, test
plats 2).
(c) Upprätta en referenspunkt för mätning av horisontella deformationer. Referenspunkten ska
vara oberoende av testriggen.

(d) Höj pendeln till den erforderliga rotationshöjden på minst 1000 mm över toppen
av mittlinjen på bottenskenan eller fotlisten.
(e) Släpp pendeln och låt den svänga fritt runt vridpunkten, från
erforderlig rotationshöjd.
Mitthöjden på det gummibeklädda stålblocket ska slå in i mitten av spannet
bottenskena eller fotbräda.
(f) Under provningen, registrera om den tillåtna nedböjningen uppnås vid tidpunkten för islag kl
mittpunkten på bottenskenan eller fotbrädan. Registrera eventuella strukturella fel som är
lätt synlig under en efterföljande visuell inspektion.
D6 ACCEPTANSKRITERIER
Följande acceptanskriterier ska gälla:
(a) Under provning får nedböjningen av bottenskenan inte nå 201 mm, uppmätt
vågrätt.
(b) Under provning får nedböjningen av någon del av fotbrädan inte nå 201 mm,
mätt horisontellt.
(c) Ingen komponent i den testade enheten får lossna.
(d) Ingen del av den testade enheten får drabbas av strukturella fel.
D7 RAPPORT
En rapport som innehåller de uppgifter som anges i bilaga F ska upprättas och ska
ange om den angivna nedböjningsgränsen nåddes.

BILAGA E
DYNAMISK TESTNING AV CENTRUM PÅ EN STRUKTURELL INFYLLNINGSPANEL
(Normativ)
E1 OMFATTNING
Detta tillägg anger metoden för att bestämma prestandan under stötbelastning
i riktning utåt mot mitten av en strukturell fyllningspanel av takkantsskydd.
E2 TESTKRAV
Där takkantsskydd är utformat för att fästas eller stödjas av byggnadsstommen, a
sektion av takkantsskydd ska monteras enligt figur 4.1 och fixeras
till en verklig byggnad eller simulerad byggnad eller producera en faktisk installation. Materialen
används för att ansluta takkantsskyddet till karmen och själva karmen ska vara densamma
som är avsedda för faktisk användning. Ramelementen ska stödjas på ett sätt
som simulerar deras placering i förhållande till en vägg eller takram. En påverkan ska tillämpas kl
mittpunkten av spännvidden för den strukturella fyllningspanelen. Avböjningarna av mitten av
panel ska mätas och eventuella synliga skador på takkantsskydd och inramning
medlemmar ska noteras.
Där takkantsskydd är uppbyggt av byggnadsställningar oberoende av byggnaden,
även om den kan stabiliseras av byggnadsstommen, ska islagspunkterna vara enligt beskrivningen
ovan.
E3 APPARAT
Följande apparater ska användas:
(a) En testram som består av en byggnad, eller en sektion som simulerar en byggnad som representerar
den avsedda installationen för takkantsskyddet, konstruerad av komponenter som
kommer att simulera den avsedda användningen av minsta designstorlek, styrka och styvhet.
Provramen ska vara avstagen på liknande sätt som en faktisk applikation och ska
fästas säkert på ett betonggolv eller liknande, för att säkerställa att endast en minimal
rörelse av ramen sker under testning. Ramen ska vara tillräckligt styv för att
motstå rörelse mellan komponenter under testet.
OBS: Om möjligt bör testramen vara konstruerad av samma rammaterial
som de som används på de byggnader på vilka takkantsskyddet ska användas.
(b) En sektion av ställningsenheten som kommer att användas för att stödja den strukturella fyllningen
panel som ska testas.
Aggregatet ska monteras på avsett sätt, stabiliserat mot en sektion av
byggnadsstomme som är konstruerad av material av liknande dimensioner och strukturella
egenskaper som de som används för att konstruera en verklig byggnadsstomme.
(c) En lämplig längd på takkantsskyddet, av minsta konstruktionsstorlek och
styrka och stöds på ett sätt som simulerar styvheten i dess placering i
avsedd vägg- eller takram, med stolparnas maximala spännvidd.
Takkantsskyddet ska förses med den konstruktionsfyllnadspanel som ska provas.
(d) En provningsapparat bestående av en styvt stödd pendel som kan applicera en
slagkraft till mitten av den strukturella fyllningspanelen. Se figur D1, Bilaga D,
i form av en lämplig testapparat.
Pendeln ska ha en riktig svängning, vinkelrät mot det testade föremålet.

En pendelhuvudmassa på 60 kg, bestående av ett gummibelagt stålblock av nominell
dimensioner 300 mm × 300 mm, ska användas för att applicera slagkraften.
Gummibeklädnaden, som används för att dämpa buller från stötar, ska—
(i) sträcker sig över stålblockets hela anslagsyta; och
(ii) har en tjocklek på 15 mm ±5 mm.
OBS: Gummit ska ha en hårdhet på 70 IRHD ±5, som specificerats i
AS 1683.15.1, eftersom detta material kommer att hålla ett rimligt antal tester.
Testapparaten ska konfigureras så att stålblocket kan färdas genom en
förhöjd provningshöjd på minst 1000 mm, mätt vid tyngdpunkten av
blockera.
För utfyllnadspanelen ska provningsutrustningen vara anordnad så att, vid islagspunkten,
hela ytan på det gummibeklädda stålblocket kommer i kontakt med mitten av fyllningspanelen
(se figur 4.2, typ 4 och figur D1, bilaga D).
En del av testramen eller stödställningen kan tas bort för att möjliggöra
pendeln att röra sig fritt genom inramningen innan den träffar fyllningspanelen. För
sådana fall, varken styvheten hos testramen eller fäststyrkan hos
takkantsskyddet ska påverkas av denna åtgärd.
Alternativt en rullmassa eller annan lämplig metod för att åstadkomma stöten
energi kan användas, förutsatt att en sådan anordning exakt replikerar slagenergin
som skulle bli resultatet av att använda pendelapparaten som beskrivs ovan.
(e) En lämplig stållinjal eller måttband, graderad i millimeter.
E4 ALLMÄN VÄGLEDNING
Inverkan av det gummibeklädda stålblocket på mitten av den strukturella fyllningspanelen är avsedd
för att representera huvuddelen av en person som träffar bottenlisten eller fotlisten. Användningen av ett stål
vikt gör att en reproducerbar energi kan absorberas under test av bottenskenan eller
fotbräda.
E5 PROCEDUR
Förfarandet ska vara som följer:
(a) Montera takkantsskyddet på byggnaden, simulerad byggnad eller ställning
på det sätt som är avsett för installation.
Materialen som används för anslutning och stöd av takkantsskyddet ska vara
samma som de som är avsedda för faktisk användning.
(b) Montera eller montera pendeltestanordningen eller annan lämplig anordning som överensstämmer med
Punkt E3(c), och ramverk på ett sätt som säkerställer endast bottenskenan eller
fotbrädan är påverkad.
Provningsträffen ska appliceras i mitten av spännvidden för bottenskenan eller
fotbräda, mellan två stolpar, varav en ska vara en ändstolpe (se figur 4.2,
Typ 4 och figur D1, bilaga D).
(c) Upprätta en referenspunkt för mätning av horisontella deformationer. Referenspunkten ska
vara oberoende av testriggen.
(d) Höj pendeln till den erforderliga rotationshöjden på minst 1000 mm ovanför
mitten av den strukturella fyllningspanelen.
(e) Släpp pendeln och låt den svänga fritt runt vridpunkten från
erforderlig rotationshöjd.

Mitthöjden på det gummibeklädda stålblocket ska slå mot mitten av
strukturell fyllningspanel.
(f) Under provningen, registrera om den tillåtna nedböjningen uppnås vid tidpunkten för islag kl
mitten av den strukturella fyllningspanelen. Registrera alla strukturella fel som är lätt
synliga vid en efterföljande visuell inspektion.
E6 ACCEPTANSKRITERIER
Följande acceptanskriterier ska gälla:
(a) Under provningen ska avböjningen av centrum av den strukturella fyllningspanelen inte nå
401 mm, mätt horisontellt.
(b) Ingen komponent i den testade enheten får lossna.
(c) Ingen del av den testade enheten får drabbas av strukturella fel.
E7 RAPPORT
En rapport som innehåller de uppgifter som anges i bilaga F ska upprättas och ska
ange om den angivna nedböjningsgränsen nåddes.

BILAGA F
TESTRAPPORTER
(Normativ)
Rapporter om provningar som utförts på skyddskomponenter ska innehålla följande
information:
(a) Identifiering av det prefabricerade takkantsskyddssystemet.
(b) Detaljerad beskrivning, ritning eller fotografi av den komponent som rapporteras om.
(c) Beskrivning av den bärande strukturen som stöder den testade utrustningen.
(d) Huruvida testet utfördes på en verklig byggarbetsplats eller på en provrigg.
e) Provningskrafterna beräknade i enlighet med provningsförfarandet.
f) Detaljerad beskrivning, ritning eller fotografi av den kraftöverföringsanordning som används.
g) Namn och plats för provningsanläggningen.
h) Testdatum.
(i) Namn, befattning och kvalifikationer för den person som ansvarar för provet.
(j) Underskrift av den person som är ansvarig för provet, inklusive datum för provet.
(k) Resultatet av testet. och om acceptanskriterierna för testet uppfylldes.
(l) En hänvisning till testmetoden (t.ex. tillägg B till AS/NZS 4994.1).

BILAGA G
FORMER AV KANTSKYDD
(Informativ)